FANDOM


Gamla stan eller Staden mellan broarna är Stockholms äldsta stadsdel. De flesta tomter har varit bebyggda många gånger genom århundradena, och det är en av få stadsdelar som kan påstås vara färdigbyggd.

Riddarholmen och Helgeandsholmen brukar räknas till Gamla stan.

Stockholm Street

Gamla stan.

Gamla stan är ett exempel på den täta kvartersstadens fördelar (se urbanitet). Även de västliga kvarteren, som inte har samma kulturhistoriska värde som bl a Skeppsbron, är mycket populära bland boende och besökare.

Gamla stan är ett intressant exempel som vederlägger flera myter.

  • Kritiker mot höghus påstår att direkt solljus är nödvändigt för trivsel. Gamla stan bevisar motsatsen.
  • Billobbyn påstår att god tillgång på parkering, och bilväg ända fram till porten, behövs för detaljhandel. Gamla stan bevisar motsatsen.

Gamla stans kajer och broarEdit

De delar av Gamla stan som har störst potential för utveckling, är kajerna. Idag dominerar biltrafiken, men de är populära bland fotgängare.

Skeppsbron har fyra körfält, och södra Munkbron har fyra. Det är totalt åtta, lika många som som nya Slussen har; dessa kommer kanske behövas i framtiden. Men det kan nog ändå gå att öka promenadutrymmet på kajerna.

I en framtid med Österleden, skulle genomfartstrafiken kunna minskas.

SkeppsbronEdit

Spårväg längs Skeppsbron, med anknytning till Spårväg City, skulle lätta på trycket över Saltsjö-Mälar-snittet.

Lägg till fler övergångsställen, och ersätt några parkeringsrutor med publik verksamhet.

Det finns förslag om att riva/flytta tullhusen för att ge plats åt fler cyklar.

MunkbronEdit

Idag finns fyra körfält på södra Munkbroleden; tre på norra, där Stora och Lilla Nygatan tar upp delar av trafiken. Med trängselskatt, och nya Slussen, kommer trycket minska. Det kommer gå att omvandla Munkbron till lokalgata, genom att sänka fartgränsen till 30, och lägga till några övergångsställen.

När Cykelbron till Slussen tar över den genomgående cykeltrafiken, och Munkbroleden blir säkrare för cyklister, blir det möjligt att omvandla cykelvägen till GC-väg.

CentralbronEdit

Under och efter ombyggnaden av Slussen, kommer Centralbron vara en viktig genomfartsled.

Men i en avlägsen framtid kan vi fråga vad vi ska göra åt den. Österleden eller andra förbindelser över Saltsjö-Mälar-snittet skulle kunna göra den överflödig.

Vision: Riddarholmen som besökscentrumEdit

På Riddarholmen finns många av Stockholms mest kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

De flesta disponeras idag av domstolar och andra myndigheter. I lokalerna finns brister i bland annat tillgängligheten och säkerheten. Det finns inget häkte på platsen, så frihetsberövade parter måste transporteras till rättssalarna under övervakning.

De kan flyttas till Kungsholmen (i Kronoberg, Marieberg eller Tekniska Nämndhuset), Flemingsberg eller Sollentuna. I Kronoberg, Flemingsberg och Sollentuna finns häkten, och andra domstolar som kan samutnyttja lokaler och andra resurser. För att Riddarholmens enastående läge och skönhet ska komma alla till godo, bör man öka urbaniteten på Riddarholmen genom att öppna fler byggnader för besöksnäring (hotell, restaurang, konferens, gallerier etc), och flytta vissa av myndigheterna till någon annan plats.

Advokatbyråer och andra verksamheter som har kontakt med domstolar, kan hitta prisvärda lokaler nära domstolarnas nya läge.

Regeringen och riksdagen har behov av konferenslokaler på nära håll. De kan tillgodoses genom en omvandling av Riddarholmen. Staten bör förbli ägare, och lägga ut hotell- och konferensverksamheten på entreprenad. Vid stora evenemang med höga krav på säkerhet (toppmöten, statsbesök etc) kan hela ön spärras av.

Omvandlingen av Gamla Riksarkivet till festvåning kan inspirera andra projekt.

Grundprinciper:

  • Konst och interiörer ska bli mer tillgängliga för allmänheten än de är idag.
  • Byggnadernas historiska exteriörer och interiörer ska ändras så lite som möjligt, och om möjligt återställas till ursprungligt skick.
  • Även om många hotellgäster väntas uppehålla sig på ön, ska fler stockholmare besöka ön än idag. Ön ska inte bli en turistfälla.

ByggprojektEdit

  • Gamla Riksarkivets innergård glasas in och används som reception, med ingång från Birger Jarls torg, från Tryckerigatan, och genom Gamla Riksarkivet.
  • Gjörckeska badet och/eller Strömbadet återuppbyggs.
  • Ny gångbro över Centralbron mellan Tryckerigatan och Riddarhuskajen.
  • Ny gångbro mellan Södra Riddarholmshamnen och Munkbrohamnen.

VerksamheterEdit

  • Gamla Riksarkivet blir kvar som bar och festlokal.
  • Gården vid Gamla Riksarkivet glasas in, och blir reception.
  • Hessensteinska palatset används för butiker och servering, med uteservering/evenemang på sommaren.
  • Wrangelska palatset blir filial till Stockholms stadsmuseum. Utställningar kan visa Riddarholmens historia och byggnadens tid som befästning (~1530-1630) och kungshus (1697-1754). Rättssalar kan bevaras som minne av Svea hovrätt, med utställningar om rättegångar (Palmemordet etc). Restaurangen med uteservering blir kvar.
  • Övriga byggnader (Gamla riksdagshuset m fl) omvandlas till hotell, butiker, restauranger och konferenslokaler, efter vad arkitekturen tillåter.
  • Riddarholmskyrkans öppettider utökas för konserter och liknande.
  • Takvandringen blir kvar på Gamla riksdagshuset.
  • Gågata på hela ön. Taxi (utom färdtjänst) tillåts endast på en taxistation med avtal, för att hålla fultaxi borta.
  • Riddarkällaren återöppnas.
  • Norstedts föreslås öppna bokhandel i huset.

Frågor som berör Gamla stanEdit